Kommer ni ihåg?! Och nu halverar samma kvinna momsen på mat. Det är hål i huvudet så dumt!

Kommer ni ihåg?! Och nu halverar samma kvinna momsen på mat. Det är hål i huvudet så dumt!

Vansinne att halvera momsen på mat enligt denna doktor i ekonomi. Ser det direkt i reformutrymmet, precis som Finanspolitiska rådet framför. Att sänka momsen på all mat är hål i huvudet. Basmat, ja absolut. Men att sänka brett på allt är dyrt, trubbigt och dålig politik.

Det finns gott om forskning på att riktad sänkning på baslivsmedel fungerar: den pressar priser, stärker köpkraften för låginkomsttagare och kan ge folkhälsoeffekter. Riksrevisionen visar att momssänkningar i hög grad når konsumenterna. Erfarenheter från Portugal visar dessutom att en tydligt avgränsad reform ger nästan full prisövervältring.

Men sänker man på allt försvinner träffsäkerheten. Då subventionerar man även höginkomsttagare och lägger miljarder utan styrning mot vare sig folkhälsa, jämlikhet eller hållbar konsumtion.

Därför borde Sverige stått upp för en evidensbaserad linje: sänkt moms på basmat, inte all mat.

Kort sagt: sänkt moms på basmat - ja. Sänkt moms på all mat - absolut inte.

Jag tycker alltså det var dumt att MP följde övriga partier i detta. Istället hade jag velat att vi följts vetenskapen, dvs föreslagit sänkt moms på basmat och inte på allt. Hade jag suttit i riksdagsgruppen hade jag argumenterat jävlari för att inte sänka på all mat.

Varför ville jag bara sänkt momsen på basmat?

Det finns möjliga begränsningar och reella risker att beakta om man sänker momsen på baslivsmedel. Men fördelarna överväger väldigt.

Det blir lägre priser för konsumenterna / ökad köpkraftEn direkt effekt är att konsumentpriserna på livsmedel sjunker (om momssänkningen övervältras till återförsäljare). Riksrevisionens granskning visar att när momsen på livsmedel sänktes så kom prissänkningen i hög grad konsumenterna till godo. För hushåll med låg inkomst, som spenderar en större andel av sin inkomst på mat, kan detta vara särskilt betydelsefullt för att förbättra köpkraft och hushållens ekonomi.

Förbättrad tillgång till hälsosam kost / folkhälsovinsterLägre priser på livsmedel (särskilt frukt, grönsaker, fullkorn, m.m.) kan göra att fler konsumenter väljer hälsosammare alternativ jämfört med billigare men mindre näringsrika livsmedel. Exempelvis framhålls av Cancerfonden att en momsreduktion skulle bidra till “ökad tillgänglighet och konsumtion av hälsosamma livsmedel, särskilt i hushåll med lägre inkomster.”

Finns även forskning som argumenterar att sänkt moms på “bra livsmedel” kan bidra till att minska kostnaderna för livsstilsrelaterade sjukdomar.

Social rättvisa / omfördelningEftersom låginkomsthushåll lägger relativt mer av sin budget på mat, kan en momssänkning ha progressiva effekter (relativt sett ge större nytta för dem med mindre medel). Detta är fö en av motiven historiskt bakom reducerad moms på livsmedel i Sverige — att stärka köpkraften speciellt för barnfamiljer och hushåll med lägre inkomster.

Ökad acceptans för andra miljö- eller koststyrande skatterGenom att kompensera med sänkt moms på andra matvaror, kan acceptansen för mer kontroversiella skatter (t.ex. köttskatt) öka. Sänkt moms på baslivsmedel kan bli ett sätt att kombinera hälsomål, klimatpolitik och skattepolitik i en paketlösning som är politiskt mer acceptabel.

Potential för ekonomisk stimulans / konsumtionseffektLiksom med andra skattesänkningar kan en lägre moms på baslivsmedel stimulera konsumtion (eftersom marginalnyttan av extra pengar är högre för många konsumenter), vilket kan ha positiva multiplikatoreffekter i ekonomin. Om jag kommer ihåg mina kurser i nationalekonomi rätt så gäller det särskilt i tider av lågkonjunktur eller stagnation, där konsumtion behöver stödjas.

Signalvärde och ändrat konsumentbeteendeAtt politiken “gör det billigare” att äta rätt kan fungera som en signal att hälsosam kost är önskvärd. Det kan också påverka marknadsaktörer att erbjuda fler hälsosamma alternativ när efterfrågan blir mer prispressad.Vet att Portugal 2023 införde momsfrielse på basvaror. Att sänka för alla som Tidöligan gör är (sorry för småländskan) hål i huvudet! Portugals IVA Zero – på ett urval av 46 baslivsmedel, däribland bröd, mjölk, potatis, frukt, grönsaker, kött och fisk. Syftet var att dämpa den snabbt stigande livsmedelsinflationen och ge hushållen lättnad under en period av höga priser. Åtgärden beslutades genom lag 17/2023 och började gälla den 18 april. Ursprungligen skulle den löpa till den 31 oktober men förlängdes senare till årets slut. Den beräknades kosta staten omkring 140 miljoner euro i uteblivna skatteintäkter

En viktig lärdom från Portugal är att prisövervältringen (det vill säga hur mycket av momssänkningen som faktiskt når konsumenterna) var nästan fullständig. Priserna på de berörda varorna sjönk med cirka 5,65 procent när momsen togs bort, vilket motsvarar en övervältring på nära 100 procent. Åtgärden anses ha fungerat väl just för att den var tydligt kommunicerad och synlig i butik. Dessutom sammanföll reformen med att producentpriserna på vissa råvaror började falla, vilket underlättade för kedjorna att föra skattesänkningen vidare. När momsen återinfördes i början av 2024 steg priserna symmetriskt igen, vilket visar att effekten var direkt kopplad till skatteförändringen och inte skapade en varaktig strukturell prissänkning.

Samtidigt lyfts kostnadsaspekten fram i debatten. En bred momsbefrielse är dyr för staten och kan vara mindre träffsäker än riktade stöd till låginkomsttagare. Den portugisiska regeringen motiverade satsningen med att hushåll med lägre inkomster lägger en stor andel av sin budget på basmat och därför gynnas proportionellt mer. Kritiker, bland annat ekonomer och tankesmedjor har pekat på att en generell åtgärd även gynnar höginkomsthushåll och kan vara mindre kostnadseffektiv än behovsprövade stöd.

Men erfarenheterna från Portugal visar att en tillfällig sänkning av momsen på baslivsmedel snabbt och effektivt kan pressa konsumentpriser och dämpa inflation, särskilt om reformen är tydligt avgränsad, välkommunicerad och sker i en marknadssituation där handeln inte kan absorbera skattesänkningen som extra vinst. Samtidigt blir åtgärden budgetmässigt kostsam och ger breda fördelar även till hushåll som inte har störst behov, vilket gör att många ekonomer menar att en momssänkning på basmat kan fungera som akut inflationslindring men inte nödvändigtvis som det mest träffsäkra sociala stödet på lång sikt.

Dock finns andra effekter med sänkt moms på baslivsmedel vilka kan påskynda övergången till ett hållbart samhälle. Men att sänka momsen på all mat? Nej. Samma slutsats landade finanspolitiska rådet i. Matmomsen och jobbskatteavdrag är det som äter upp reformutrymmet.

Altinget. (2023, 27 mars). Forskare: Hellre sänkt matmoms än sockerskatt. Hämtad 2025-10-01 från https://www.altinget.se/vard/artikel/forskare-hellre-sankt-matmoms-an-sockerskattAllcott, H., Diamond, R., & Dubé, J.-P. (2019). The geography of poverty and nutrition: Food deserts and food choices across the United States. Quarterly Journal of Economics, 134(4), 1793–1844. https://doi.org/10.1093/qje/qjz015Bonnet, C., & Réquillart, V. (2013). Tax incidence with strategic firms in the soft drink market. Journal of Public Economics, 106, 77–88. https://doi.org/10.1016/j.jpubeco.2013.06.010Cancerfonden. (2023). Slopad moms på frukt och grönt – ett konkret steg mot lägre matpriser och bättre folkhälsa.

Hämtad 2025-10-01 från https://www.cancerfonden.se/press/slopad-moms-pa-frukt-och-gront-ett-konkret-steg-mot-lagre-matpriser-och-battre-folkhalsa-3834947Finansdepartementet. (2016). Mervärdesskatt på livsmedel: Utvärdering av den reducerade skattesatsen. Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet.Harding, M., & Lovenheim, M. F. (2017). The effect of prices on nutrition: Comparing the impact of product- and nutrient-specific taxes. Journal of Health Economics, 53, 53–71. https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2017.02.003Mytton, O. T., Clarke, D., & Rayner, M. (2012). Taxing unhealthy food and drinks to improve health. BMJ, 344, e2931. https://doi.org/10.1136/bmj.e2931Riksrevisionen. (2018). Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet (RiR 2018:12).

Stockholm: Riksrevisionen. Hämtad från https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskning-av-statliga-aktiviteter/2018/nedsatt-moms-pa-livsmedel---priseffekt-fordelningsprofil-och-kostnadseffektivitet.htmlSustainable Consumption Research Group (SCRG). (2024). Sänkt moms på livsmedel kan öka acceptans för köttskatt. Hämtad 2025-10-01 från https://www.sustainableconsumption.se/sankt-moms-pa-livsmedel-kan-oka-acceptans-for-kottskattRepública Portuguesa, Ministério das Finanças. (2023). Medida IVA Zero – Produtos alimentares essenciais [Policydokument]. Lisboa: Governo de Portugal. Hämtad 2025-10-01 från https://www.portugal.gov.pt/download-ficheiros/ficheiro.aspx?v=%2fpt-pt%2fDocuments%2fMedida_IVA_Zero_produtos_essenciais.pdfEurofound.

(2023). Portugal’s temporary zero VAT rate on essential food products: Early assessment. Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions. https://www.eurofound.europa.eu/publications/article/2023/portugals-temporary-zero-vat-rate-on-essential-food-products-early-assessment

https://www.facebook.com/share/1HTACQE5KS/?mibextid=wwXIfr

Att sänka momsen på all mat är hål i huvudet. Basmat, ja absolut. Men att sänka brett på allt är dyrt, trubbigt och dålig politik.

Det finns gott om forskning på att riktad sänkning på baslivsmedel fungerar: den pressar priser, stärker köpkraften för låginkomsttagare och kan ge folkhälsoeffekter. Riksrevisionen visar att momssänkningar i hög grad når konsumenterna. Erfarenheter från Portugal visar dessutom att en tydligt avgränsad reform ger nästan full prisövervältring.

Men sänker man på allt försvinner träffsäkerheten. Då subventionerar man även höginkomsttagare och lägger miljarder utan styrning mot vare sig folkhälsa, jämlikhet eller hållbar konsumtion.

Därför borde vi stått upp för en evidensbaserad linje: sänkt moms på basmat, inte all mat. Att följa andra partier i en bred skattesänkning i stället för forskningen är inte värdigt ett parti som säger sig vara kunskapsdrivet.

Kort sagt: basmat ja. All mat absolut inte.