Min största önskan för 2026 är att KD inte klarar spärren till Riksdagen. Varför? Nu blir det långt.

Min största önskan för 2026 är att KD inte klarar spärren till Riksdagen. Varför? Nu blir det långt.

Kristdemokraterna har inte bara tappat väljare. De har slarvat bort sina kompasser om etik och moral. De har oxå förvirrat sig kunskapsmässig. Och KDs politik har ungefär ingenting gemensamt med den Kristendom jag växte upp med. Inget gemensamt med det som var KDS. Tom den legendariske Alf Svensson säger ifrån.

KD var en gång ett parti som byggde sin identitet på människovärde och värdighet. Jag vet. Nära släkting och hans familj var KDSare. KD har under Ebba Buschs ledarskap glidit mot en politik där retorik ersätter analys och hård symbolik ersätter ansvar. Hon har valt fest i Israel över samtal om gängkriminalitet över partigränser, partajat på lokal i pandemitider, låtit SÄPO köra hem väninna, blivit dömd för förtal och använder ett språkbruk som normaliserar ord som pack. Konsekvenserna av Ebba och hennes KD riskerar att bli förödande för Sverige.

Ta migrationspolitiken. KD driver i dag en linje där ungdomar som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och talar språket ska kunna utvisas när de fyller 18. Inte för att de saknar anknytning och inte för de har kompetens Sverige behöver och kan bidra i många, många år til landet och dem demografiska knipa vi är i. Nej KD vill ha ut så många som möjligt och skapar ett regelverk som tillåter det. Regelverket såg tom till att brev skickades hem till åtta månaders baby. Brevet gick ut trots att myndigheter, däribland Migrationsverket, påtalat enorma brister i regelverket. Men Ebba skiter i vad experter säger. Hon vill bara ha ut så många som möjligt. Då får man ta ett och annat horribelt beslut.

Hon missar helt att det här är inte bara en humanitär fråga. Det är en strategisk fråga för ett kunskapssamhälle som Sveriges.

Internationell forskning är tydlig: högutbildade människor väljer länder utifrån långsiktig trygghet, institutionell stabilitet och framtidsutsikter för sina barn (OECD, 2019; World Bank, 2023). Migration av humankapital handlar inte bara om jobb. Det handlar om tillit.

Vem väljer att bygga sitt liv i ett land där ens barn riskerar att bli utvisade dagen de fyller 18?

Vem väljer att flytta hit eller för den delen stanna kvar när deras arbetsmarknad är global? Kolla i SCBs yrkesregister och det står klart att invandrare är väldigt överrepresenterade i samhällsbärande yrken. Specialistläkare. Tandläkare. Undersköterskor. Förare av kollektivtrafik. Lokalvårdare.

Det här är kärnan. Politik signalerar. Och signalpolitik biter särskilt hårt i globala talangmarknader. Studier om “brain drain” visar att även små förändringar i upplevd rättssäkerhet och social stabilitet påverkar migrationsbeslut hos högkvalificerad arbetskraft (Docquier & Rapoport, 2012; IOM, 2022).

Sverige konkurrerar inte bara om kapital och företag. Vi konkurrerar om människor. Våra företag såsom SAAB, Ericsson, Volvo, Spotify etc skulle inte klara sig på en global marknad utan att ha en global arbetsmarknad och locka de absolut smartaste att jobba för dem och då för Sverige. De har oxå effektivt stängt dörren för studier i Sverige för internationella talanger. För köerna till visum KD sett till att införa. Studenter söker inte visum innan de vet att de kommit in. Söker visum direkt när de blivit antagna. Och får det lagom till när termin två startar…. M.a.o. väljer ett annat land att plugga i. Tänk så många studenter, doktorander och blivande svenskar som bidrar till samhället under en livslängd vi tappar. Brain Drain á la KD!

Om bilden av Sverige förskjuts från trygg kunskapsnation till ett land där barn kan rotas upp trots lång etablering, då påverkar det inte bara de drabbade familjerna. Det påverkar hela attraktionskraften. Forskning om nation branding och talangmobilitet visar att värderingssignaler spelar stor roll för var kvalificerad arbetskraft väljer att bosätta sig (Florida, 2005; Anholt, 2010).

Och det stannar inte vid inflyttning. Det påverkar utflyttning.

När institutionell tillit urholkas ökar benägenheten att lämna. Självklart särskilt bland högutbildade grupper med hög mobilitet (Dustmann & Okatenko, 2014). Länder förlorar inte bara människor i kriser. De förlorar dem när värderingskontraktet brister.

Det är här Kristdemokraternas linje blir samhällsekonomiskt farlig. Livsfarligt för en kunskapsberoende nation som Sverige.

För samtidigt som Sverige står inför enorma kompetensbehov, i industrins elektrifiering, i välfärden, i klimatomställningen, driver man en politik som riskerar att signalera motsatsen till stabilitet. Tänk att Ebba & co är så korkade egentligen. Har de ingen analytisk förmåga!?

Och mitt i detta normaliserar Ebba ett språkbruk som ytterligare förskjuter bilden. När människor beskrivs i avhumaniserande termer som “pack” har något gått sönder. Forskning inom politisk psykologi visar tydligt hur sådan retorik påverkar både politiska attityder och internationell perception (Haslam, 2006; Kteily & Bruneau, 2017).

Det mest talande är att kritiken nu kommer inifrån den egna rörelsen. När Alf Svensson, KD:s tidigare och legendariske partiledare och tillika moraliska referenspunkt, kallar tonårsutvisningarna “en skam”, då är det inte ett vanligt litet internt gräl. Det pekar tydligt på ett normativt haveri inom KD.

Men problemen stannar inte vid värderingar. De finns också i sakpolitiken. Vi tar ett område. Ebbas portfölj.

I energifrågan återkommer ett mönster där politiska positioner inte ligger i linje med energisystemens faktiska funktionssätt. Elmarknader i Europa är marginalprissatta. Den dyraste produktionen som behövs för att möta efterfrågan sätter priset (Stoft, 2002; EU-kommissionen, 2019).

Det innebär att investeringssignaler spelar enorm roll. Om politiken signalerar att ny produktion ska “vänta” på framtida kärnkraft som man samtidigt favoriserar kärnkraft väldigt och drar mattan under annat, då skapar de ett investeringsglapp. Vi var många som skrek om detta. Vi med analytisk förmåga. Elpriset är marginalprissatt. Min rädsla är att i väntan på ny kärnkraft i en tid när Sverige kommer behöva mer el till transporter och industri inom en snar framtid och vindbolagen väljer bort Sverige och bygger i andra länder måste vi åter ta in fossilt. Dess kostnad kommer bara att bli högre och högre mtp den kolskatt som kommer höjas under åren. EU:s utsläppshandel driver upp kolskatterns (IEA, 2023; IPCC, 2022). Skulle inte förvåna mig om marginalen då hamnar på 10kr kWh!!! Vatten tjänar då 9,80-9,98kr på varje såld kWh. Vind tjänar multum. Men inget nytt byggs i väntan på kärnkraft som snarare ligger 20 år bort än 10.

Sverige riskerar att fastna i en period där fossil används och utsläppen skenar. Närvmarginalproduktionen sätter priset kommer dagens elräkningar framstå som pyttesmå. Och det är Ebbas fel att ny produktionskapacitet dröjer eftersom hon satsat allt på ett kort. Kärnkraft. Hur står det till med hennes analytiska förmåga egentligen. Resultatet lär bli extremt höga marginalpriser utan att systemet byggs ut i tid. Det är en klassisk investeringsfälla. En Ebbafälla.

Internationell forskning om energiomställning är tydlig här. Framgångsrika system bygger parallellt: förnybart, flexibilitet, nät och planerbar kapacitet samtidigt (IEA, 2021; IRENA, 2023; Jenkins et al., 2018). Fördröjning ökar både kostnader och utsläpp (Stern, 2007; IPCC, 2022).

När politik börjar ignorera etablerad kunskap uppstår ett demokratiskt problem. Inte för att forskningen ska styra politiken. Utan för att ansvarsfull politik kräver att man förstår verkligheten man försöker förändra. Man lyssnar på experter och state of the art.

Kristdemokraterna har alltid varit ett litet parti. Det har fungerat när partiet haft en stark etisk kärna. Men i dag ser vi något annat: ett parti som driver politik i konflikt med kunskapsläget, normaliserar hårdare språkbruk och riskerar att underminera Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation. När till och med Alf Svensson markerar offentligt är det ett tecken på att något fundamentalt har gått sönder.

Riksdagen behöver partier som kan kombinera värderingar med evidens. Som förstår att språk formar samhällen. Och som inser att nationers styrka ytterst bygger på människors vilja att leva, arbeta och låta sina barn växa upp där.

Om Kristdemokraterna inte förmår återvända till den insikten, då handlar frågan inte längre om opinionssiffror.

Utan om förtroende.

Och att KD inte längre hör hemma i Sveriges riksdag. Rösta grönt i september. Snälla, söta, rara. Rösta grönt för att Sverige åter ska luta sig mot fakta och vetenskap.

Källor som jag samlat på mig.

Aftonbladet. (2023). Kritik efter att Ebba Busch använt ordet “pack” i sociala medier.

Aftonbladet. (2026, 13 februari). Emanuel, 8 månader, ska utvisas ensam.

Anholt, S. (2010). Places: Identity, image and reputation. Palgrave Macmillan.

Docquier, F., & Rapoport, H. (2012). Globalization, brain drain, and development. Journal of Economic Literature, 50(3), 681–730.

Dustmann, C., & Okatenko, A. (2014). Out-migration, wealth constraints, and the quality of local amenities. Journal of Development Economics, 110, 52–63.

Ei – Energimarknadsinspektionen. (2023). Så fungerar elmarknaden.

Energimyndigheten. (2023). Långsiktiga scenarier för energisystemet.

Energimyndigheten. (2024). Energiindikatorer 2024.

European Commission. (2019). Clean energy for all Europeans package.

Florida, R. (2005). The flight of the creative class. Harper Business.

Haslam, N. (2006). Dehumanization: An integrative review. Personality and Social Psychology Review, 10(3), 252–264.

IEA. (2021). Net zero by 2050. International Energy Agency.

IEA. (2023). World Energy Outlook 2023.

IOM. (2022). World migration report 2022. International Organization for Migration.

IPCC. (2022). Climate change 2022: Mitigation of climate change. Cambridge University Press.

IRENA. (2023). World energy transitions outlook 2023.

Jenkins, J. D., Luke, M., & Thernstrom, S. (2018). Getting to zero carbon emissions in the electric power sector. Joule, 2(12), 2498–2510.

Kteily, N., & Bruneau, E. (2017). Backlash: The politics and real-world consequences of minority group dehumanization. Personality and Social Psychology Bulletin, 43(1), 87–104.

Migrationsverket. (2023). Rättsliga ställningstaganden och statistik.

Omni. (2026, 14 februari). Barnombudsmannen: Inte värdigt Sverige som land.

OECD. (2019). Talent abroad. OECD Publishing.

SCB. (2023). Yrkesregistret och arbetsmarknadsstatistik.

SCB. (2024). Utrikes födda på arbetsmarknaden.

SOU 2020:54. (2020). En långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Stoft, S. (2002). Power system economics. IEEE Press.

Svenska Dagbladet. (2024). Intern kritik inom KD om migrationspolitiken.

Svenska Dagbladet. (2026, 13 februari). Bebisen Emanuel ska utvisas: “Orimligt”.

Svenska Dagbladet. (2026, 17 februari). Tidö splittrat om tonårsutvisningar.

Svenska kraftnät. (2024). Systemutvecklingsplan 2024–2033.

SVT Nyheter. (2023). Ebba Busch döms för förtal i hovrätten.

SVT Nyheter. (2023). Kritik mot uttalanden om att “skjuta skarpt”.

Tillväxtverket. (2022). Kompetensförsörjning i näringslivet.

TV4 Nyheterna. (2026). Alf Svensson: Tonårsutvisningarna är en skam.

Vetenskapsrådet. (2022). Forskning om migration och integration.

World Bank. (2023). World Development Report 2023: Migrants, refugees, and societies.

Åklagarmyndigheten. (2023). Strafföreläggande avseende förtal mot Ebba Busch.