Miljö

Wissing delade ett minne från 2023. Och det gör mej arg hur lätt Romina Pourmokhtari tog på Sveriges ökade utsläpp.

Publicerat: 21.09.2025
AI-Sammanfattning Wissing kritiserar Romina Pourmokhtari för att hon inte erkänner att Sveriges klimatpolitik under Tidöpartierna inte kommer att nå de uppsatta klimatmålen för 2030. Enligt Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket riskerar Sverige att missa dessa mål, och Pourmokhtari anklagas för att medvetet vilseleda om situationen. Samtidigt påpekas att regeringens politik försvagar skogens klimatnytta genom ökad avverkning, trots att forskning visar att mer varsamt brukande skulle ge större klimatfördelar.

Wissing delade ett minne från 2023. Och det gör mej arg hur lätt Romina Pourmokhtari tog på Sveriges ökade utsläpp. Romina Pourmokhtari visste naturligtvis redan då, men valde att ljuga i åratal. Fram tills nu då hon febrilt söker tona ner sin egen politiks resultat och istället skylla på Naturvårdsverkets siffror.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-ser-ut-att-missa-klimatmalet-svagt

Experterna har upprepade gånger slagit fast det som Romina Pourmokhtari inte vill erkänna: den klimatpolitik som Tidöpartierna driver kommer inte att ta Sverige i mål. Varken våra nationella klimatmål eller EU:s bindande krav för 2030 kommer att nås. Det är Tidöligans fel och ingen annans! Absokut inte Naturvårdsverket som ministern vill få det till.

Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport att regeringens samlade politik helt enkelt inte är förenlig med de beslutade målen. Naturvårdsverket visar för långe srn att vi riskerar att missa 2030-målet med Tidöligans politik. Ändå fortsatte Romina Pourmokhtari att upprepa att “Sverige ligger rätt i kurs.” Det är inget annat än ett medvetet självbedrägeri. Per Bolund frågade henne väldigt tydligt 2023. Hur vore det om hon nu sa:“Per och Miljöpartiet hade rätt. Jag hade fel.”

Men den dagen tycks vara mycket avlägsen. Samtidigt driver regeringen en politik som ytterligare försvagar vår viktigaste klimatresurs: skogen. Naturvårdsverket redovisar att nettoupptaget av koldioxid i levande träd idag är betydligt lägre än snittet för perioden 1990–2023. Det betyder att skogens klimatnytta urholkas i en tid när vi desperat behöver varje ton bundet kol.

Istället för att stärka kolsänkan vill regeringen öka avverkningarna. Men forskningen talar sitt tydliga språk: mer varsamt brukande och minskad avverkning ger större klimatnytta, både genom fortsatt kolinlagring i växande skog och genom bevarande av kolförråd i mark och död ved. Dessutom är det så att plockbruk ger mer pengar till skogsbönder. Skulle vilja skicka hela regeringen på studiebesök till Tyskland för att se hur de hanterar landets skogar. För som Tidöligan agerar det ärinte bara kortsiktigt. Det är direkt ansvarslöst. Tänk att det gick att förstöra så mycket som tagit decennier att bygga upp på tre år. Och då har de ett år kvar.

Konsekvensen av Tidöligan böor rejäla klimatböter från EU och fyra förlorade år. Resultatet av denna politik blir dubbelt negativt: Sverige riskerar mångmiljardböter från EU och vi förlorar ovärderlig tid i den globala klimatomställningen. Att blunda för experternas varningar som Romina Pourmokhtari gjort gör inte verkligheten mindre verklig.

Romina Pourmokhtari har haft tillgång till alla analyser, alla siffror, alla fakta, alla experter. Ändå väljer hon att upprepa sitt mantra istället för att tala klarspråk. Det är dags att sluta spela teater. Klimatet bryr sig inte om retorik, bara om resultat. Klimatet följer inte av människor stiftade lagar. Klimatet följer naturlagarna.

Ett litet axplock källor som gör att Romina Pourmokhtari hela tiden har vetat vart hennes klimatpolitik för Sverige. Men makten gick före Sveriges framtid för Tidöligan.

Sverige måste byta regering 2026. Fyra förlorade år till får bara inte inträffa.

Energiforsk. (2023). Svårt nå 2030-målet med sänkt reduktionsplikt. Energiforsk. https://energiforsk.se/nyhetsarkiv/svart-na-2030-malet-med-sankt-reduktionsplikt/

Europaportalen. (2025, 20 september). Sverige ser ut att missa klimatmålet 2030 med bred marginal. Hämtad från https://europaportalen.se/notis/2025/09/sverige-ser-ut-att-missa-klimatmalet-2030-med-bred-marginal

Klimatpolitiska rådet. (2025). Årsrapport 2025: Utvärdering av regeringens samlade klimatpolitik. Stockholm: Klimatpolitiska rådet.

Klimatpolitiska rådet. (2024). Kartläggning av åtgärder för att ökad svensk kolsänka. Stockholm: Klimatpolitiska rådet.

Klimatpolitiska rådet. (2024). Klimatpolitiska rådets rapport 2024. Stockholm: Klimatpolitiska rådet. Hämtad från https://www.klimatpolitiskaradet.se/wp-content/uploads/2024/05/klimatpolitiskaradetsrapport2024.pdf

Miljö & Utveckling. (2023). Sänkt reduktionsplikt: Detta är konsekvenserna. Miljö & Utveckling. https://miljo-utveckling.se/sankt-reduktionsplikt-detta-ar-konsekvenserna/

Naturvårdsverket. (2023). Underlag till kontrollstation 2023 för klimatmålen. Stockholm: Naturvårdsverket. Hämtad från https://www.naturvardsverket.se/publikationer/7100/underlag-till-kontrollstation-2023-for-klimatmalen/

Naturvårdsverket. (2024). Utsläpp och upptag av växthusgaser i skogen. Stockholm: Naturvårdsverket. Hämtad från https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-i-skogen/

Naturvårdsverket. (2024, 16 december). Klimatet och skogen ‒ skogen som kolsänka. Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (2022, mars). Styrmedel för att öka kolsänkor i skogssektorn (Rapport 7037). Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (2022). Förslag för ökade kolsänkor i skogs- och jordbrukssektorn (Rapport 7059). Stockholm: Naturvårdsverket.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). (2024). Skogens klimatnytta – scenarier för brukande och kolförråd (Rapport Skog 2024:1). Uppsala: SLU. Hämtad från https://internt.slu.se/globalassets/ew/org/andra-enh/s/forskning/rapportserie/rapport-skog-2024-1-hannerz-web.pdf

Sveriges Natur. (2024, 12 mars). Regeringens klimatkollaps. Sveriges Natur. https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/regeringens-klimatkollaps/

Sveriges Radio. (2023, 2 maj). Miljöreportern: Så påverkar sänkta reduktionsplikten klimatmålen. Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/artikel/miljoreportern-de-har-blir-konsekvenserna-av-sankta-reduktionsplikten

Sveriges Radio. (2024, 12 juli). Dramatisk utsläppsökning – efter sänkt reduktionsplikt. Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/artikel/dramatisk-utslappsokning-efter-sankt-reduktionsplikt

SVT Nyheter. (2023, 2 maj). Tidöpartierna överens om sänkt reduktionsplikt. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-erfar-tidopartierna-overens-om-sankt-reduktionsplikt

JP Infonet. (2024, 21 mars). Reduktionspliktens sänkning. JP Infonet. https://www.jpinfonet.se/kunskap/nyheter4/2024/mars/reduktionspliktens-sankning/

Regeringen. (2024, 22 augusti). Sänkt skatt på bensin och diesel och reformerad reduktionsplikt. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/08/sankt-skatt-pa-bensin-och-diesel-och-reformerad-reduktionsplikt/

← Tillbaka till Miljö

Kommentarer

💬

Inga kommentarer ännu. Var den första!

Lämna en kommentar

0/1000

Din e-postadress publiceras inte. Kommentarer granskas innan publicering.