Läser ikapp dagens nyheter. Och naturligtvis. SD har varit i farten.

Läser ikapp dagens nyheter. Och naturligtvis. SD har varit i farten.

Närmare bestänt har Ludvig Aspling (migrationspolitisk talesperson), Jörgen Fogelklou (kommunalråd, Göteborg), Magnus Olsson (kommunalråd, Malmö) och Agneta Kjaerbeck (ledamot, socialnämnd centrum, Göteborg) skrivit en debattartikel som gör mej mäkta irriterad. Självfallet vet de vad de gör. ”Välfärden ska inte vara en buffé för nyanlända” skriver de fyra från SD. Snacka om att vilja skapa starka reaktioner genom att använda rasistiska undertoner! De fyra argumenterar för att begränsa nyanländas tillgång till svensk välfärd, med motiveringen att välfärden är avsedd för svenska medborgare och att nuvarande system missbrukas grovt av personer utan tidigare anknytning till Sverige.

Deras användning av uttryck som att välfärden “inte ska vara en buffé” för nyanlända är retoriskt laddad och skapar en bild av att nyanlända utnyttjar systemet. Sådana formuleringar riskerar att förstärka negativa stereotyper och öka polariseringen i samhället. Deras val av ord är mycket problematiskt retorik och dessutom språkbruket exkluderande. Naturligtvis är det viktigt att diskutera välfärdssystemets utformning, men det bör göras med respekt för alla individer och utan att generalisera eller stigmatisera specifika grupper som nu SD gör återigen. ALLA som utnyttjar välfärden är paria i min bok. Inte minst politiker med dubbla boenden och annat flera resor värre än en inköpt Toblerone på ett tjänstekort.

Jag blir så trött på att SD vägrar ta in att utmaningar är komplexa. SD har fått för sej att alla Sveriges problem löses genom att stoppa invandring och se till att invandrare utan arbete, alla de invandrare som inte behärskar svenska språket till fullo samt inte helt har övergivit sina hemländers kultur ska ut ur landet. 350.000kr vill SD ge dem för att lämna Sverige.

Det är oerhört förenklat att tillskriva välfärdens utmaningar enbart till invandring. Helt enkelt, det är fel. Enligt en annan debattartikel i Problemen inom välfärden har djupare rötter, såsom ökande inkomstklyftor, nedskärningar i offentliga investeringar, en generell nedmontering av socialförsäkringssystemet och en skola samt äldrevård som borde vara bättre. Att enbart fokusera på invandring som orsak ör att dessa underliggande strukturella problem glöms bort. M.a.o. låt säga att SD får Tidöregeringen att gå med på att genomföra alla tokigheter - de strukturella problemen kommer att bestå. Vem ska då SD skylla på?

Att begränsa invandrares tillgång till välfärd kommer leda till ökad segregation och försvåra integrationen. När individer inte får tillgång till grundläggande stöd och tjänster ökar risken för utanförskap, vilket i sin tur kan skapa sociala spänningar. Socioekonomi - har det någon betydelse för kriminalitet tro? SDs politik är på så sätt en underblåsare av kriminalitet. Det är som att de vill att de kriminella gängen ska fortsätta härja. Utan gängens härjningar förlorar SD stöd i inopinionen.

Det är helt avgörande att föra en debatt om välfärd och integration som är baserad på fakta och som främjar inkludering. Inte som SD förlita sej på magkänsla och populism. Att använda retorik som pekar ut specifika grupper som problematiska bidrar verkligen inte till konstruktiva lösningar. I stället skall fokus naturligtvis ligga på att identifiera och adressera de verkliga utmaningarna inom välfärdssystemet, samtidigt som man värnar om alla individers rättigheter och värdighet.

Självfallet är det viktigt att diskutera välfärdens framtid och hur den kan göras hållbar, men detta måste göras med respekt för alla samhällsmedlemmar och utan att använda språk eller argumentation som uppfattas som rasistiska och exkluderande.

https://www.expressen.se/debatt/debatt-valfarden-ska-inte-vara-en-buffe-for-nyanlanda/

PS: Notera att de inte skriver under debattartikeln i bokstavsordning, i SD-land kommer O före K…. Slarv, eller ville de att kvinnan skulle komma sist?

Sen läste jag nästa. Jimmie vill se ministerstyre i Sverige! Håller regeringspartierna med? Håller de oxå med om de fyras debattartikel? Anser regeringen att Sverige ska tillåta ministerstyre för att gå ännu hårdare och snabbare fram gällande invandrare?

Jimmie Åkessons förslag att införa ministerstyre i Sverige är ett allvarligt hot mot den svenska demokratins grundprinciper. Det nuvarande förbudet mot ministerstyre är en hörnsten i vårt statsskick och syftar till att säkerställa en opartisk och professionell förvaltning, fri från direkt politisk inblandning i enskilda ärenden. Att införa ministerstyre i Sverige skulle innebära en grundläggande, drastiskt och oerhört stor förändring av vårt demokratiska system. Det skulle hota de principer som garanterar en rättssäker och opartisk förvaltning.

För mej är det av yttersta vikt att vi värnar om myndigheternas självständighet och motstår förslag som riskerar att underminera demokratins fundament. Vill man spetsa till det kan man säga att Jimmies förslag om att tillåta ministerstyre innebär att Jimmie inte gillar demokrati. Demokrati har sina brister, men jag känner inte till något annat statsskick som ens kommer i närheten. Demokrati är det bästa och finaste vi har. Det vi ska vara absolut mest rädd om. Men demokrati kräver att folk bildar sej - annars kan partier som egentligen vill ha allt annat än demokrati ta över makten via demokratiska val. Genom demokratiska val kan demokratin försvagas och till slut avskaffas.

Funderade lite på en lördagskväll varför ministerstyre är problematiskt i en demokrati. Fyll gärna på listan.

Risk för politisering av myndigheter. Införandet av ministerstyre skulle ge enskilda ministrar möjlighet att detaljstyra myndigheternas arbete. Detta kan leda till att beslut fattas utifrån politiska hänsyn snarare än objektiva bedömningar som vilar på fakta och vetenskap. Det underminerar rättssäkerheten och medborgarnas förtroende för offentliga institutioner. Om ministrar får direkt kontroll över myndigheternas beslut riskerar detta dessutom att undergräva deras förmåga att agera objektivt och i enlighet med lagstiftningen.

Försvagning av maktdelningen. Sveriges demokratiska system bygger på en balans mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten. Ministerstyre rubbar denna balans genom att koncentrera makt till den verkställande grenen, vilket leder till maktmissbruk och minskad insyn i beslutsfattandet.

Ökad risk för korruption och nepotism. När politiker får direkt inflytande över myndighetsbeslut ökar risken för att beslut fattas på basis av personliga eller partipolitiska intressen snarare än för allmänhetens bästa. Detta kan leda till korruption och nepotism, vilket naturligtvis skadar demokratins legitimitet.

Ministerstyre underminerar likabehandling och rättssäkerhet. Naturligtvis. Ministerstyre innebär att en minister kan lägga sej i enskilda fall, exempelvis om en person ska få uppehållstillstånd, ett företag tillstånd att bedriva viss verksamhet, eller en viss skola få fortsatt stöd. Det öppnar för godtycke: en individ kan få fördelar (eller nackdelar) baserat på politiska sympatier snarare än likabehandling enligt lag. Rättsstatens principer kräver att alla behandlas lika inför myndigheterna, oavsett politiskt klimat.

Skapar en tystnadskultur i förvaltningen. Om en myndighet riskerar att få direkta order från ministrar, blir tjänstepersoner mindre benägna att fatta professionella beslut som går emot politiska viljor. Det kan leda till självcensur, feghet eller opportunism bland handläggare och experter. Det försvagar hela det demokratiska maskineriet och leder till lägre kvalitet i beslut.

Försvagar förtroendet för demokratin. När människor upplever att beslut fattas på politiska nycker snarare än saklig grund, sjunker tilliten till staten. Sverige har internationellt ett mycket högt förtroende för myndigheter. Det är en stor styrka i kriser. Ett införande av ministerstyre hotar att underminera denna tillit och därmed även samhällets motståndskraft.

Sen. Sverige har en unik och i många delar beundrad modell med självständiga myndigheter som ansvarar för verkställandet av lagstiftning utan detaljstyrning från politiker. Att skrota detta är inte bara ett brott mot tradition och praxis, det är att kasta bort ett system som i decennier levererat stabilitet, transparens och låg korruption. SD vill alltså gå rakt mot svensk förvaltningskultur. Jag antar att den kulturen inte är svensk för SD. SD brukar ju annars värna svensk kultur.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jimmie-akesson-oppnar-for-ministerstyre